CERE’s work gets recognized in Swedish Magazine

EN SVARTHUVAD ORIOLE sjunger en serenad och ett par fläckiga blue tiger-fjärilar dansar förbi i det varma kvällsljuset. Bakom träd­topparna skymtar höghus och en ilsken siren bryter igenom det dämpade sorlet från storstadstrafiken.

– Fåglar, fjärilar, insekter och andra djur kommer tillbaka när vi planterar en variation av inhemska indiska trädarter. Vi planterar nämligen inte ett träd – vi skapar ekosystem, säger ekologen och forskaren Rashneh Pardiwala och rättar till stödet till ett litet teakträd.

Ända sedan Rashneh Pardiwala återvände till Indien 2002 och startade CERE, Center for Environmental Research and Education, har hon och hennes medarbetare arbetat för att främja hållbar utveckling genom utbild­ning, företagssamarbeten, kampanjer för att öka folks miljömedvetenhet och juridisk rådgivning. Klimatförändringarna som vi alla, Indien inte minst, står inför oroar hen­ne. Hon är dock inte den som sitter och väntar på att jorden ska gå under. Hon drivs av hopp och övertygelsen att problemen går att åtgärda. Ett sätt är genom Urban Afforestation Project, UAP, som hon drog i gång 2014 i CERE:s regi.

PLANTERINGEN VI BESÖKER ligger i Malabar Hill i Mumbai, den ägs av en religiös stif­telse. Här växte sedan tidigare glest med gamla träd, varav många importerade arter, som uppenbarligen vantrivdes. Att plante­ringarna ofta ligger på mark som ägs av ar­mén, polisen, marinen, skolor, sjukhus och kyrkor beror på att dessa institutioner äger mark i staden där det finns utrymmen att plantera träd på.

– Därför är det viktigt att få dem som samarbetspartners, säger Rashneh Pardiwala.

Mumbai är vackert belägen på ett antal öar på Indiens västkust och är enav världens tio mest förorenade städer. Här lever uppskattningsvis 22 miljoner människor med tillgång till i genom­snitt 1,1 kvadratmeter natur* per per­son. Rashneh Pardiwala är född och uppväxt i staden men hennes far tog ofta med barnen på vandringar i skog och mark – vilket väckte hennes intres­se och kärlek för naturen. Hon stude­rade ekologi vid Edinburghs univer­sitet och skrev sin master om ett fält-projekt i Indien. Här träffade hon miljö-aktivisten Kitayun ”Katy” Rustom, som kämpade för att förhindra bygget av ett kärnkraftverk i ett ekologiskt känsligt om­råde. Det var hennes första möte med en miljörörelse på gräsrotsnivå.

– Det förändrade mitt liv för alltid, sä­ger hon, som beslöt sig för att doktorera på klimatförändringar, för att med veten­skapen som grund, genom konkreta miljö-projekt främja en hållbar utveckling i Indien.

När hon efter sex års studier i Europa återkom till Indien blev hon förskräckt över förändringarna i staden. Många grön-ytor hade försvunnit, där det tidigare låg en flod låg det nu en flygplats, ett helt berg hade plattats till och fyllts med betong­byggnader och planer fans att täppa till ännu en flod för att skapa mer så kallad ”återvunnen mark” att bebygga.

– Var finns hjärnan när de fattar såda­na galna beslut? Det naturliga avrinnings-systemet har förstörts. Den nya flyg-platsen drabbas av ständiga översvämning­ar. Grundvattennivån har minskat med 60 procent de senaste tio åren på grund av att regnvattnet inte når ner i marken, sä­ger Rashneh Pardiwala. Därför har vi torka – översvämning – torka på så många håll.

MED UAP HOPPAS hon kunna lindra effek­terna och samtidigt skapa miljömedveten­het bland befolkningen. Rent konkret går det till så här:

Först identifierar man markägare villiga att upplåta mark för trädplantering. Rashneh Pardiwala och hennes team undersöker marken noggrant. Vad är det för jordkvalitet, finns det till­gång till vatten, finns det personer som kan hjälpa till med planteringen och va­ra med och sköta plantorna? Därefter tecknar man ett avtal med markägaren om att platsen ska vara en träd-plantering i minst femton år framåt. UAP har plantskolor där man driver upp in-hemska trädarter.

– När träden planteras ska de vara cir¬ka 1,5 meter höga och ha ett väletablerat rotsystem. Överlevnaden på våra plantor är 92,5 procent. Vi ser helst att personal på den aktuella platsen är med och planterar träden tillsammans med oss för att få kunskap och känsla för plantorna.

Även de planteringar som är stängda för allmänheten, till exempel militärens mark, bidrar till bättre luft i mgivningen. Vid planteringar på allmän mark involveras lokalbefolkningen. Träd som ger frukt och skugga prioriteras ofta här. Rashneh Pardiwala och hennes team ser också till att det finns bevattning i form av droppsystem. Det är nödvändigt för att plantorna ska överleva de första tre åren. Det kan bli 40–50 grader varmt och oerhört torrt vissa delar av året.

– Därför planterar vi alltid under monsunen, då får de bäst startförutsättningar, säger hon. Vi måste försäkra oss om att plantorna överlever.

UTÖVER ATT PLANTERA träd tillkommer en viktig aspekt – varje planta geotaggas och följs upp. Hur mycket koldioxid tar just detta rosewood- eller kumbhaträd hand om?

– Vi beräknar hur mycket koldioxid varje plantering tagit hand om efter fem, tio och femton år.

Hittills har man inom UAP planterat 116 413 träd av 107 olika inhemska arter på 80 olika platser runtom i Indien – alltså även i en rad andra stora och förorenade städer. Dessa planteringar beräknas ha tagit hand om 28 504 ton koldioxid hittills.

I Indien åläggs alla företag och industrier att satsa en del av sin vinst på CSR, Corporate Social Responsibility, i proportion till hur stort koldioxidavtryck de lämnar. På CERE har man tagit fasta på detta och erbjuder företag, och andra att minska eller balansera det man släpper ut genom att sponsra planteringar med träd. 100 träd kostar 85 000 rupies, circa 11 000 svenska kronor. Då ingår plantor, plantering och skötsel under ett års tid. CERE mäter företagens koldioxidavtryck och väger det mot hur mycket de sponsrade trädplanteringarna tar hand om. Sponsorerna får sedan certifikat på hur mycket de bidrar till att minska koldioxidmängden i atmosfären.

– Alla våra projekt handlar om att verka för en hållbar utveckling. Vi håller också på med solenergi för skolor och regnvattensskörd. Jag brinner för att utveckla prototyper som andra kan följa, avslutar Rashneh Pardiwala.

* I begreppet natur ingår parker, trädgårdar, rekreationsområden och lekplatser